Island -sagornas ö

   

Nybadade, förlovade och lyckliga

Vilken fantastisk resa det blev! Naturen, maten, människorna och som kronan på verket: förlovning i en av Islands varma källor. Det har verkligen varit en otrolig upplevelse alltihop.

Och allting startade på Arlanda. Där torskade Anders i säkerhetspassagen pga lite mynt i fickan. Men han hade lagt ur mobiltelefon och nycklar i alla fall ;)
Jag fastnade också i säkerhetskontrollen... eller rättare sagt min ryggsäck. Och jag som var så noga med att lägga nagelklipparen och sytrådssaxen i necessären i stora resväskan för att detta inte skulle hända. Men vad gör man när det har slunkit med en mini-mini-sax från landstinget i händelse av plötsligt suturtagningsbehov.
Nåväl, ingen större skada skedd dock -killen som stod för säkerheten log mot det lilla potentiella "mordvapnet" och sa att jag skulle vara glad att dom (säkerhetsfolket) fanns, så att jag fick lite koll på vad jag egentligen packat med för grejer ;) Jo tack så mycket för det ja... ;)

   

Att flyga är häftigt -det är bara att konstatera! Suget i magen när motorerna i planet drar igång den fågellika kolossen för en färd genom luftströmmarna är en häftig känsla. Att sedan komma över molnen och se solen lysa över dom små bomullstopparna kan ju göra vilken människa som helst lycklig. Vi hade också förmånen att få se lite av land också, när molnen plötsligt skingrade sig... bara för att därefter få förundras över hur stort Atlanten egentligen är! Bara hav, hav, hav så långt ögat nådde. Och sett sådär i solskenet och ungefär en mil från vattenytan, såg det kav lugnt ut.
   

Vårt första möte med Island blev dock regn. Många vackra droppar föll från himlen och det höstkuliga Keflavik. Men det gjorde ingenting, för både Anders och jag hade föregått islandsregnet och införskaffat oss mycket rejäla regnkläder. Vilket vi var väldigt glada över den dagen då vi åkte och tittade på vattenfallet Gullfoss. För blev vi inte våta någon annan gång så lovar jag att vi hade blivit blöta ända in till mässingen om vi inte hade haft regnkläder på oss då. Jisses vad det fallet öste vatten! :)

Regnet blev dock inte mer än bara lite stillsamt just denna första dag på ön och vi kunde lugnt kliva av planet och ta våra första steg på isländsk mark. 
Och det gjorde vi rakt in i Frihöfnin... alltså Taxfree ;) och lite måste man väl shoppa -om inte annat det nödvändigaste till att fylla minibaren på hotellet med ;) Och där i kassan uppdagade sig den första resehändelsen värt att spilla några ord på. I "grann-kassan" stod nämligen ett gäng ystra manliga flugfiskefiskare i mellersta medelåldern och hade problem! 
Nån har bestämt att man bara får ta med sig 1 liter starksprit per person...
-dom behövde en fysisk person till i sitt gäng! :D

 
Jag hade inhandlat päronkonjak för min ranson så det fick bli Anders -för han hade bara shoppat öl på sin. När de misstänksamt leende tulltjänstemännen hade sagt sitt så kunde vi dock skiljas från de tacksamma flugfiskarna och fick med oss dagens Andra visdomsord:
Flugfiske är inte en hobby -det är en religion! ;)
Vilket det första visdomordet var? Ja, vad det än härstammar ifrån så var det resans absolut roligaste också! Snyrtingar!
Jag kan meddela att när nöden inte visar någon barmhärtighet, så får det heta vad det vill, bara det finns en toalett bakom dörren ;)
    
Därefter var det dags att förskansa oss något ätbart också -korv med bröd i liten praktisk ficka som vi inte förstod vitsen med förrän vi upptäckte att senapen kom ut bakvägen eftersom islänningarna lägger senapen under korven... och då var det ju så dags ;-) 
Detta gjorde vi vid Islands motsvarighet till Seven-eleven... fast på Island heter det 1-11... Och även med den vildaste fantasi och tidsskillnad med eller utan sommartid i åtanke, så kan jag inte komma fram till annat än att det borde ha varit kortare öppettider på Island än det är i Sverige... men jag vet inte -för jag tycker precis att den här lilla varukedjan var öppen tämligen jämt ;)

Hur som helst tog denna lilla procedur tillräckligt lång tid för att vi skulle missa flygbussen till Reykjavik med ungefär 3½ minut. Där stod vi utanför dörrarna till flygplatsen och insåg att Taxi var vår möjlighet om vi inte kände för att gå de dryga fyra milen till huvudstaden.
Taxi fick det bli. Att åka taxi mellan Keflavik och Reykjavik kostar ganska precis 12.000 pix. Nu behöver man dock inte sätta i vrångstrupen för detta -vi pratar trots allt om isländska tolvtusen pix... inte svenska! Men sisådär en sjuhundring fick vi nog mindre att förströ oss med under veckan sen.
    

Nåja... å andra sidan fick vi ju skjuts ända fram till hotelldörren i denna stad som vi hittintills inte tittat ett smack på :)
Hotellet syns på första bilden och det kan ju ge skenet av att vi bott på Apoteket...
Det har vi inte! Inte ens i pillershoppande syfte. Möjligen i studiesyfte för att se vad som finns i ett apotek på Island. Upplysningsvis är det till hälften en kosmetikabutik förutom det som vi är vana att se på apoteken hemma.
Som den sjuksköterska jag nu är, så var jag tvungen att kolla in läkemedlen också.
Panodil heter uppenbarligen Panatabs och säljs i blå förpackningar. Nezeril heter Nezeril och ser likadana ut. Samma sak med Voltaren i gelform... fast de säljs numera med 100 gram i förpackningen får man veta i reklamen! ;)
Hotellrummet var till belåtenhet. Enkelt men snyggt och prydligt! Sköna sängar och hade man känt behovet av att stryka så fanns ett mycket fint strykjärn med tillhörande bräda instoppat i garderoben.

   

Sen kom dagen! Den 365:e dagen av Anders och mitt förhållande! Närmare bestämt den 13:e september 2009 och det datum som står angivet i våra förlovningsringar. :)
Dags att åka till en varm källa... för det var ju det som var grundtanken med vår resa till Island -att förlova oss i en varm källa på Island. Blå lagunen nästa -Bláa lónið.
Vilket häftigt ställe! Vattnet var blåare än blåast och kontrasten mellan detta blåa vatten och den svarta lavastenen som omgärdade stället var så sagolikt läckert! Det är kiselhalten i vattnet som gör stenarna så vita.
   
Blå Lagunen är en väldigt fin bad- och spaanläggning i anslutning till den varma källan. Och vi njöt i stora drag av hela vår dag här. Först gjorde vi en rekognoseringsrunda och hittade butiken med alla krämer, badskum och duschgel i. Även souvernirer säljs där förstås.
Och där handlar Annicka det mest ologiska ting som möjligen kan bli handlat vid en hettempererad vattenkälla: En tunnare ulljacka från 66° North -företaget som hållit islänningarna varma sedan 1926. Men fin var den! ;)
Därefter åt vi lunch och lät den följas av en drink före badet. Härligt med utsikt över det vackra blå vattnet.

Men sen var det dags! Kvittera ut en varsin handduk och leta upp sitt omklädningsskåp.
Och det kan jag ju säga: Är man född 1974 och får klädskåp nummer 74, så kräver det ju sin avporträttering en sån här dag -även om folk tittar lite underligt ;) Ingen frågade dock så...
Enda missödet i denna fas var att Anders badbyxor blivit kvar i min väska. Där blev de dock inte långlivade utan sattes i handen på en manlig personal, som en kort stund kom tillbaka ut från männens omklädningsrum och strålade ett glatt "I found him" ;) Tack snälla för det ;)

   

Sen var det bara en liten detalj kvar! Vart någonstans i den här lagunen är den bästa för förlovning... tror inte att det var förstuderat liksom.
Men vi har hittat den! :D Efter en stunds vattenvandring med en påse i handen (tantlikt hållen ovanför vattenytan) så hittade vi den plats -där fötterna inte drunknade i varm gyttja och där inga andra åskådare fanns än vi själva... och kameran förstås ;)
Det är en otroligt härlig känsla att känna vinden och de 14° plus i ansiktet och regndropparna falla mot håret... och ändå vara helt innesluten i 39 graders värme. För det var den temperaturen det blå lagunvattnet höll... 40° ibland. Helt enkelt ljuvligt! Bilderna får beskriva resten av vår förlovning! Klockan 15.15 var det i alla fall!

    

Middagen avnjöts sedan på Lava Restaurante.

   
På menyn stod Lamm med getost, ugnsbakad potatis och wookade grönsaker. Och till efterrätt serverades Skyr med nötkaka och färska bär. Men före detta noterade personalen på restaurangen att det logs mycket vid just vårt bord och att det togs foton på ringförsedda händer, så de frågade helt enkelt om så var fallet. Och minuten efter vi hade berättat att det skett i lagunen vi hade utsikt över i fönstret strax bakom, så kom de in med ett varsitt glas.
Blått som lagunens vatten och med tydlig smak av Vira Blåtira -och med en gnutta alkohol i ;)
Tack så mycket!


  

Resten av veckan
...tillbringades åt att att njuta av varandra, vår förlovning, staden och alla naturupplevelser vi hann med... åsså besöket hos Sigriður förstås. Väldigt roligt att träffa henne igen -det är ju ganska precis ett år sedan sist. Kul att få se hur hon har det att hon ser ut att må bra! Däremot bor hon på en gata som jag är glad att hon stavade till -för att uttala den gick inte ;)
För dem som inte känner Sigriður, kan jag berätta att hon varit öron-näsa-hals-läkare i Uppsala
-därav detta besök.
Hon ägnade en lång fikastund hemma i köket till åt att förklara alla öns mysterier ;)
Eller mysterier och mysterier... men att den isländska kronan nu sjunkit i värde med nästan 30% sedan krisen i alla fall och att energiverket måste kyla ner vattnet de hämtar upp ur jordens inre för husuppvärmningens skull innan de kan ta in det i husen -det är för varmt att leda det direkt. :) Å här eldar vi med ved och kärnkraftverk för att hålla värmen under vintrarna -inte fullt lika grön energi skulle man kunna säga.

Ett mycket vackert porträtt finns också i det Sveinsdottirska hemmet -på henne, barnen Katla och Sölvi taget i Uppsala Domkyrka. Vi fick också veta att man på Island egentligen inte lägger så mycket vikt vid efternamnet. Eftersom alla islänningar (förutom någon enstaka som har något taget gårdsnamn eller så) har sin pappas förnamn + son eller dottir beroende på kön, så presenterar man sig i första hand med förnamnet och svarar sedan i nästa led på "vems son eller dotter man är"... Man Är någons barn helt enkelt.

Bilder från vår stadsvandring i Reykjavik.

   
1) Lilla sjön Tjörnin mitt i stan. Till vänster "City hall". Rådhuset.
2) Anders kollar in ett av stadens alla små torg.
3) Vid Seabraut -en "ringväg i stan".
4) Gången över Tjörnin mot Rådhuset. Just vid detta tillfälle konstaterade vi att islänningarna nog är ganska vana vid lite halvruskigt väder. Anders och jag barrikaderade oss i regnkläder och funderade över varför inte sjömansstövlarna var med under en liten stund precis vid den långa gången mot och in i rådhuset. Och när vi kommit under tak kliver det ut en kostymnisse i slips och lågskor och täcker ena tinningens lockar med en dagstidning... Det är skillnad på olika! ;)

   
1) Också vid Tjörnin. Där stadens Jazz och brass orkester spelat då det begav sig.
2) Mitt i stan vid Laekjargatan.
3) Morgontidningar verkar det finnas två av... Morgunbladid och någon sorts frihetsblad ;)
4) Staden sett från gamla kyrkogården.

Likt och olikt

   
Lätt & lagom gick ju inte att ta miste på. Inte heller köttbuljongen -Knorr är Knorr även i övriga skandinavien tydligen ;) Mjólkvörur och Gosdrykkir kändes också som hemma. Gosdrykkir är exakt samma läsk som i övriga världen... Coca Cola och Fanta och så där... 
Enda skillnaden är väl att "Egil" har en alldeles egen serie läsksorter.
Kjúklingabaunir var välbekanta till utseendet, även om namnet mer påminnner om kyckling än kikärtor ;)

   
Chipsen var misstänkt lika Estrellas sortiment ;) Och Sirius håller islänningarna med choklad motsvarande Marabous Schweizernöt. Rjóma(grädde)súkkoladi med hnetum (nötter)
Dödlur var väl det namn som såg mest suspekt ut i ett svenskspråkigt perspektiv, men väl inne i påsen hittade man helt vanliga dadlar.
Bitafiskur hängde på rad bland vanliga natursnacksen i hyllorna... vi säger bara:
Spar för guds skull era pengar! ;)

   
Hallgrimskyrkan är en ganska magnifik skapelse. Även om det var under restauration när vi var där, så var den ändå vacker. Vi missade den karaktäristiska framsidan av kyrkan bara. En bred trappstegsliknande historia som omgärdar kyrkportarna.
Utanför kyrkan står Leifur Eiriksson staty, som den förste européiske uttäcktsresanden som nådde Nordamerika. Detta konsttycke lär han har rott iland redan på 1000-talet.

   
Pengar var en intressant del i resan. Att göra av med tusenlappar var det inga som helst bekymmer med. Bara att ta ut i automaten och sedan glatt betala.
Det är inget konstigt att äta middag för elva å ett halvt tusen. Men så får man också en mycket vällagad och god 2- eller 3-rätters middag med vin och kostnaden på kontoutdraget hemma blir ändå i stort sett som för en dito middag i Sverige. Som sagt -det råder ekonomisk kris i landet och det är inte så dyrt, förhållandevis, att leva på Island som det varit för svenska resenärer.
Jurtaapoteket är som våra Naturapotek och postlådorna... är ganska snygga...
Nåja, väldigt vackert röda i alla fall ;)

   
För en sjuksköterska gäller: Ingen resa utan att åtmistone titta på ett sjukhus i alla fall ;)
Bráðamóttaka tycker jag var ett ganska klurigt ord för akuten... man kan nästan höra hur det brådskar att komma in på den mottagningen ;)
Sjúkrabillen fångades i flykten... inte helt olikt de hemma, fast vit i botten. Ambulansen var på utryckning, så vi fick se de blåa ljusen också ;)
   
Men numera finns det en elektriker kopplad till denna blogg också... och han var ju gudbevars med på trippen ;) Idén med resan hade på något vis fallit annars ;)
Och ett kunde vi ju konstatera: De har likadan ström på Island som i Sverige, våra elektriska apparater fungerade nämligen alldeles utmärkt. 
Dock har man kvar 220V där, mot våra 230V, men det påverkade ju inte apparaturerna.
Motsvarigheten till Vattenfall heter Orkuveita. Och vi var under en dagstur och tittade på en av Orkuveitas anläggningar där man borrar sig ner under lavaskorpan och hämtar upp hett vatten från det geotermiska området, kyler det och tar sedan vara på energin i både varmvattnet och i den kondenserande ångan och skickar ut det i ett gigantiskt pipelinesystem ut till hushållen.

Den som önskar en mer utförlig redogörelse för energitillförseln på Island kan bara höra av sig, så ska vederbörande få Anders telefonnummer... ;) 
Själv är jag fullkomligt nöjd med att veta att det är ett fruktansvärt hett inre dom har och att det är tämligen grön energi de förfogar över. Coolt att det funkar.
Jag har dessutom sett deras pipelines -de är verkligen gigantiska och jag förstår varför islänningnarna aldrig behöver frysa inomhus. ;)

   

Maten och desserterna måste få några ord också!
Vi har ätit mycket god mat under vår vistelse på Island och som starter för veckan som komma skulle, började vi med en 3-rätters valmeny.
Att äta seafood och lamm på Island är himmelskt. På något sätt "kan" dom dessa två huvudingredienser ;) och just Val både förvånade och avnjöts.
Val var i mitt huvud en fisksort ända tills pepparsteken av densamma väl kom in på tallriken.
Då erinrade vi oss både Anders och jag någon biologilektion i skolan som berättade att Val tillhör oss vanliga däggdjur. Med andra ord: val är vanligt kött, rött som vilt! Annars vad det gäller just denna meny så finns det klara åsikter om lobstersoppan... ja alltså, det var nog inget fel på själva hummern, men cognacen den var kokt i...
Vi var rörande överens om att den brytningen inte är något vi ämnar uppleva igen ;)

För övrigt har vi hunnit med jordens godaste lammsoppa, fisk med wokade grönsaker, lamm med grillade tigerräkor och en BBQ-anrättning på Vikingavis. Mycket delikat!
Bland desserterna har ätits en hel del Skyr. Skyr är Islands nationalefterrätt -en slags yoghurtkultur i fast form och betydligt sötare. Gott med färska bär till och som vid Blå Lagunen -gärna en nötkaka till ;)
Den lilla vulkanliknade desserten här nedan var en apelsinsorbet med marängtäcke, jordgubbar och en physalis. Åts också i vikingaresturangen -tror förvisso inte att det var särskilt vikingalikt, men jag vet att det var Himmelskt! :)
Kaffe på Island är som i Sverige! Kaffeautomatkaffe som kaffeautomatkaffe och hemgjort kaffe som hemgjort.
   

Svenskt på isländska
Det var med ett stort leende vi tittade in i en bokaffär (verslun=affär) och hittade Alfons Åberg som ett av det första vi gjorde. Islänningarna har dock döpt om honom till Einar :D
Emma har också gjort sin plats på kartan bland barnböcker på Island liksom allas vår Astrid Lindgren. Lina Langsokkur är lika uppfinningsrik på Island som hon är i Sverige. Madicken och Emil gjorde alla sina upptåg precis som de gör på svenska och Ronja är lika mycket Rövardotter där som här :)
IKEA har vi också lanserat till ön uppenbarligen ;)

   

Naturen
Vi upplevde en hel del av naturen på Island också! Och som de förstagångsturister vi nu är, så var det bara ett måste att se Þingvellir (Tingvellir) Det är den platsen där Alltinget såg dagens ljus. Oerhört vacker plats med höga skyddande bergsklippor på ena sidan och praktisk slättmark att hålla ting på.
Vattenfallet Gullfoss var också både mäktigt och magnifikt -även om vi blev lite blöta om byxbenen ;)

   
Dessa två platser tillsammans med gejsrarna Geysir (som givit namnet åt de vattensprutande källorna) och Strokkur ingår i den s.k Gyllne Cirkeln.
Väl värt ett besök alla tre, men åk på egen hand. Det är ett tips -eftersom vi upplevde en viss forcering vid varje ställe för att hinna med dagen. Vi hade gladeligen stannat mycket längre vid varje anhalt bara för att njuta lite.

   
Geysir var väl inte sådär tjänstvillig mot sin publik vad det gällde att spruta upp vatten från sitt inre, men Strokkur bistod gärna till åskådarnas stora glädje -sisådär var femte var sjätte minut.
Bubblade i lilla vattenhålet gjorde det mest hela tiden, men när trycket ökade och gejsern gjorde sig beredd för nästa "utbrott", blev vattnet betydligt med oroligt och kokade häftigare innan kulmen kom i form av en flera meter hög vattenpelare.

Och att man varnar för hetta är kolossalt befogat. Vattnet kokar ju bokstavligen och det gick absolut inte att sticka ner handen och känna efter -det var för varmt.
Vi provade också att känna på vattnet i en liten rännil som blivit av naturen, ca fem meter från själva källan, för att se om det hade hunnit svalna av -men icket!
Det hade förstås svalnat, men inte tillräckligt för att kunna hålla kvar handen.

   
En av de vackraste naturupplevelserna hade vi vid sjön Kleifarvatn. Det var ett helt fantastiskt landskap och höjden ovanför vattnet som vi befann oss på gjorde utsikten så det hissnades i kroppen.


   
Här ovan var sånt vi funderade lite över? ;)
1) Föräldrahus? Finns det daghem för både vuxna och barn?
2) Vedurstofa? Är det månne motsvarigheten till SMHI?
3) Kling och Bang? Kling och Klang heter dom väl ändå?
4) Parkering för sjuklingar? Finns det för anhöriga också?

 
   
Här är ytterligare några bilder från Islands bubblande inre. Värmen ångade tätt och det luktade svavel så det knappt var uthärdligt mellan varven. Den kräkmagade råds inte att åka hit.
Surströmming är rena Doftrenaren. Men fint var det!
Och under resan slås vi återigen av det absolut blåa och helt kristallklara vattnet på sina håll.

   
Djuren och naturen
-Vulkaner finns det ju ett par av på Island. Vi skulle hinna med att besöka Hekla hade vi tänkt, men det här är ungefär så nära en vulkan vi kom!
-Islandshästarna får man ju inte heller missa när man är på ön. Och det gjorde vi inte heller, även om vi inte red på några.
-Fåren undgick oss inte heller -de kunde poppa upp längs de mindre vägarna precis som rådjuren gör här i Östergötland och renarna gör i norrland.
-Sen mitt ute i ingenstans på någon slättmark dök det plötsligt upp stora ordentliga vägskyltar åsså var vi liksom på banan igen ;)

   
Vikingabyn
Under den dagen vi hyrde bil och tittade oss omkring på egen hand hamnade vi bland annat i Hafnarfjördur. En litet gemytlig plats, inte så långt från Reykjavik.
I Hafnarfjördur finns det en hel liten vikingaby. Vikingarna kom tydligen ursprungligen från Norge och bosatte sig på Island. Vi var i alla fall in och tittade lite på stället. 
Hotellet, souvernirerna och resturangen utgjorde större delen av vikingabyn men det var lite trevligt och det var också där vi åt vår vikingainspirerade middag senare under kvällen.
Vi återvände nämligen den vägen, efter vår tur till hjuls.

Värt att notera från denna visit var bronstavlan vi hittade hängandes på en vägg. "Tors hammare". Det blev plötsligt en känsla av att "vara hemma", för den tavlan har jag växt upp med praktiskt taget. Fast en Tors hammare gjord i järn, från Tierps Järnbruk där man normalt gör gatulock till brunnar etc. och där min mamma jobbade då.  Kul detalj ;)

   
För att börja från höger den här gången så, så...
4) "Vårt dagliga bröd" hette det gulligaste konditoriet vi hittade! :)
3) Pipelife var också lite skoj att se... på våra brunnslock i Sverige står det ju tex. A för Avlopp och V för... och K för... (min mamma ska få fylla i de sistnämnda detaljerna ;-))
På de isländska brunnslocken står det Pipelife... för det är det som har den största betydelsen för deras brunnar :D
2) Bild nummer två från vänster, är tagen på en bensinmack. Fri Glykol framställt i en kanna -bara att fylla på ;) Och var det så att innehållet i kannan tog slut, var det bara att pumpa upp mer ur tanken under. Inte illa! ;)
1) Och sist i raden: Sigridur berättade för oss att islänningarna har ett litet annorlunda tänk vad det gäller förbud än vad svenskarna har.
Svenskar tror i regel inte att de får göra någonting... men islänningarna tänker att Om det inte finns ett uppsatt förbud så betyder det att man får... eller ja... det finns i alla fall inget förbud!
Så den här skylten tolkar vi som att: Bov och bandit får man inte vara på Island ;)

   
Så till sist ytterligare några bilder från en underskön natur.
Det svarta jag har i handen på bild nummer 3 är sand. Lava är ju svart och sanden blir följdaktligen också svart... och väldigt vacker. Någon har påpekat att jag håller sanden i samma hand som min alldeles blänkande nya förlovningsring sitter på... och vederbörande undrade om jag inte tänkte på att den kunde bli repig? och jag kan bara säga att: nej, det tänkte jag inte på... men oavsett om sanden hade åstadkommit en repa eller två så var det nog värt det...
-svart sand lär inte få ses så ofta ;)

   

Och dessa sista bilder får avsluta berättelsen om en fantastisk vecka!
Vår vecka -Anders och min...

Kram Annicka


Trakealkanyler

   

Det finns lika många modeller som det finns tillverkare

Så här ser dom ut... eller kan i alla fall se ut...
Plaströren som man sätter in när man måste göra "hål i halsen" på någon.
• Bild 1 är Portexkanyl -en helt "vanlig" utan några större finesser förutom att man kan hålla fri luftväg med den, vilket ju i sig är en ganska händig finess ;)

• Bild nummer 2 är också en helt "vanlig", fast en Sheileykanyl och på den här finns det ett litet hål upptill som man drar nytta av när patienten vill kunna prata och är så frisk att han eller hon kan det. Den har också en liten uppblåsbar ballong nertill, som man kan ha glädje av att använda om patienten lätt sväljer fel när han/hon äter tex. Då kan ballongen blåsas upp en stund och på det viset riskerar man inte att patienten får mat ner i lungorna. Mycket praktiskt! ;)

• Fjärde bilden är en silverkanyl. Det var sådana man hade innan plast och silikon hade hittat sin uppfinnare. Himla behändigt -bara att ta ut och putsa upp någon gång då och då ;)
Det finns fortfarande en och annan som har den här sortens kanyl, men numera är de ganska lätt räknade!

• Men det är bild tre som jag egentligen ville klottra ner några rader om.
Under mina 11 år som öron-näsa-halssyster har jag aldrig sett nåt liknande.
Det är en Saulkanyl... ett litet hemmabygge -gjort av en kille Saul får man anta.
För en vecka sedan satt den här kanylen i halsen på en patient... och nu gör den det inte! 
Detta trots att patienten haft den i 25 år! 25 ÅR!!
Det är en gigantiskt tidsrymd för 4 centimeter långa plastmanicker (i hårdplast) som på något vis sitter i kroppen på en människa.

Men det har fungerat klockrent fram till nu. Och det hade säkert fortsatt att funka alldeles utmärkt i 25 år till om nu inte patienten i fråga hade visat sig för vården.
För då kom plötsligt överheten inom vården på hur lång tid 25 år egentligen är, förfasade sig över detta faktum och sa att: SÅ LÄNGE kan man då rakt inte ha samma kanyl sitta!!
Nehepp -går icket!!

Så nu sitter det en ganska snarlik konstruktion i halsen på ovan nämnda patient. 
Uppföljningen kommer inte att kunna dröja i 25 år, trots att man hör talas om alla vårdköer som växer. Nej -för ser ni, 4 centimeter långa plastmanicker gjorda av idag håller inte måttet mer än ...ja, dom byts åtminstone varannan, var tredje månad...

Nåväl -patienten ändå såg ganska nöjd ut när vi vinkade adjö inför hemgång!
Kram Annicka

P.s
Bild 1 och 2 har jag lånat ur Anna-Lenas galleri, bild 3 har jag tagit själv och bild 4 tackar jag Maria för hjälpen med! :)

Sommar, vänner och lite av vardera



Sommar summarum
Det är inte i brist på fantasi!! Är det sommar så är det, å då ska man grilla -så dé så! ;)
Med tanke på hur mycket det har jobbats så har det ändå hunnit passerat väldigt många människor förbi Östergötland... eller ja -det är klart att det har, så för att vara mer specifik... Där många som har passerat vårt hem i Östergötland och gjort längre eller kortare stopp hos oss ;) Väldigt roligt! Och när man tittar tillbaka i den sprillans, för sommaren, nya digitala kameran så kan man snabbt notera att det finns väldigt många exakt likadana bilder på Anders och grillen... och den manliga halvan av sommarens besökare ;)
Sommaren började med systerstyrelsen och alla föräldrar vi har. Fast det är ju gammal skåpmat numera, som redan finns nedtecknat. Men det slutade ju dock inte riktigt med det :)


Annika och P-O
   
Många var turerna... men till sist blev det en tur ner till östergötland på motorcykel för Annika och P-O... en varsin motorcykel ska sägas. Däremot är det visst P-O som står för backandet av dessa farkoster. Jag som inte är någon inbiten mc-människa förstår ju inte sånt där, men ett är uppenbart tydligt: Motorcyklar väger... kilovis... och är inte till för att backas med... ;)
Nåja -strunt i det... ett förstår jag i alla fall: Bara dom får av sig sina michelinförklädnader så kan man både kramas och prata med dom.

   
Och det var väl ungefär det vi roade oss med -till vinet, vid grillen och vid tjejsnacket lite där på nattkröken -ni vet då när man borde ha gått och lagt sig för att sova för länge sen, men fortfarande har så mycket att avhandla ;)
Dagen därpå gjordes en tur runt Roxen. Med stopp vid Löfstad slott, Stjärnorps kyrka o gamla ruin och naturligtvis en blåbärskakepaus (mycket gott ;)) vid slussarna i Berg fast i omvänd ordning. Resten av resan blev ett enda långt försök att åka runt Roxen kustvägen liksom... men försöket måste nog ses som ett mindre lyckat sådant, för det mesta vi såg var ängar, hagar och smala asfaltsvägar... Nåväl -maten var ju god när vi kom hem i alla fall ;)

Christer och Birgitta

   
Först var dom på väg -på vägen ner... men då hindrades planerna av hönsplockning á la 10.000 st. Sen var dom på väg -på vägen upp från en liten vända nedåt i landet. Då fanns inget hönsplockningshinder, men det blev någon dags delay där ändå -sannolikt pga trevligheter där söderöver.
Men till slut så... hittade de ut i obygden 2,5 mil från civilisationen! :) I och för sig möttes vi upp vid helikopterplattan på sjukhuset och hade sällskap ut i obygden efter en gemensam shoppingrunda vid köpcentret i Tornby... men ändå -de hade ju husvagn, det hade inte jag... ;)
Med sig hade de något för... gissa en gång... jo, helt rätt grillen... :D De hade också med sig något som... vi inte drack till det grillade. Men i skrivande stund finns bara 50% kvar av det och de 50% som inte längre finns var väldigt gott :D
Med sig hade de också Birigttas hantverk av alla de tomma kaffepaket som jag anmodade släkten att samla ihop innan jag flyttade... Jag säger bara en sak: Cool väska!! Tack! :)

Anne-Li och Dan

 
Tja, det verkar vara på modet att "svänga förbi" när man är på väg söderöver... vilket väl är ett fenomen som inte är alltför svårförklarat ;) Man svänger inte gärna bara förbi östergötland en kväll annars, om man själv är från Uppland. Så även för Anne-Li och Dan som skulle göra en vända till Halland på vägen ;)
Det blev en kväll av relativt elektrisk art... Det blir gärna så när man själv bor ihop med en elektriker, får besök av en annan elektriker samt en elbutiksarbetare ;) Men dom är goa alla tre, så det var lika bra bara finna sig i det... de pratade åtmistone om lite andra saker då och då ;)
Men vi grillade faktiskt inte ;)
Dagen därpå blev en kortis för umgänget relaterat till arbete för värdparet... Men jag måste beundra gästerna som klev upp för hin själv på morgonen för att äta frukost tillsammans med oss. När vi lämnade hemmet satt de dock fortfarande och närstuderade kartan för sin fortsatta rutt. Gjorde de helt rätt i... och eftersom de redan är hemma sedan länge när dessa rader skrivs kan jag berätta: De hade en fin resa!! ;)

Maria

 Här kommer en dag emellan då syster Maria visar att hon inte blev avskräckt från östgötabygden när systerstyrelsen avlade sitt besök här... Men denna gång med betydligt mindre systerprat, betydligt mindre vin och betydligt mer stillsam samvaro med diskussioner av det djupare slaget.
Vi hann också med en långfika i Norrköping i samband med passande av tågavgång.
Hur hon sen fixade tillvaron som nattsyster vete gudarna... men syster Kristina hävdar att det gick alldeles utmärkt.


Neta, Leffe, Elle och Stiin...
   
Stiin vill inte längre bli kallad Stiin egentligen. Stiin har nämligen blivit stor, men hon kramas fortfarande lika mysigt. ;)
Trevlig helg dock, med ett besök på Brunnby musteri. En behändigt ställe med allköns sorter av safter och sylter och marmelader och chutneys och muster och drickor och ostar och rotsakschips och lin... ;) Med till kassan kom en rabarbersaft, en ligondricka, granatäppeldricka och äppel-päroncider... ja åsså var det dom där rotsakerna då, som väl inte var direkt i viktväktarformat -men väldigt goda. Efter detta avlades också visit i Ulvåsa... ja, alltså när vi väl hittade dit alltså ;) Ulvåsa är ett "plocka-på-dig-massor-av-det-mesta-du-absolut-inte-behöver-till-ett-pris-du-inte-kan-motstå"-ställe.

   
Och som sagt...behövde vi ett nytt nyckelskåp?? Nixpix! Men snyggt var det ;) Vi behövde inte den harpaspelande mannen heller -men han gör sig klockrent i köksfönstret ;)
Vad vi gjorde när vi kom hem?? Vi nyttjade grillen förstås ;) Kalkon denna gång -med tillhörande potatisklyftor och egengjord tzatziki. Kan rekommenderas å det varmaste.
Söndagen blev en ganska lat historia, med mycket snack över en kopp kaffe och faktiskt en oerhört positiv upptäckt till följd -vi har färska kryddor i vår trädgård!! Åtminstone jättefin oregano och någon sorts timjan! :)
När Anders kom hem efter att ha kollat på Christoffers fotbollsmatch avslutades samvaron med en Kreolsk gryta innan upplänningarna tog bilen med tillhörande husvagnen Skalman och styrde kosan tillbaka till de uppsaliensiska slätterna.

Släktträff

   
Vi har också hunnit med en resa till den uppländska slätten däremellan.
Det har varit släktträff! Inte illa...  27 personer av en syskongren med två systrar och en bror och tillhörande barn, barnbarn och barnbarnsbarn... att det kan bli så många ;) Och fördelen med att tillhöra grenen som bor på gården där vi var och komma längst bort ifrån är att man får förtur på husvagnen... ;)
God mat, lekar i en solbadande hage och kul att träffa allihop igen. Grillen var förstås tänd ;) Det var liksom inte precis i förra veckan.
Tack till Mats och hans systar... och tack till mamma också jobbat för att denna dag skulle kunna bli av.

   
På vägen hem på söndagen tog vi svängen om pappa och Gittan. Fick god mat där också!
Och ska man hinna med alltihop det där på en och samma helg, så kan vi bara konstatera: Man bör inte ha barn med sig som börjar i skolan, efter sommarlovet, på måndagen... Det är nämligen väldigt långt hem och bara hälften av dem sov i bilen... nåväl -nu sisådär 2 veckor senare vet vi att de överlevde ;)

Om vi har varit lediga något?? Det är ledighet att ha tid att umgås med sina nära och kära... sen att man inte hinner med dammsugaren i samma utsträckning som man brukar -det må väl vara hänt. Fönstrena är dock putsade ;)

Må gott!
Kram Annicka


RSS 2.0