syssis

Dansbandsdax hade fest i helgen! Närmare bestämt lördagen den 23 augusti!
Trivsam och rolig tillställning på många sätt :D
Dagen före
     

Först möttes jag av denna specialdesignade och vältryckta tröja när jag kom.
Nåja... tröjan utgjorde ju inget större hot för kvällen...
Dansbandsdax' största Lasse Stefanz-fantast "Mannen med Hatten" var ju inte där... och fram till dags datum har jag ännu inte sett någon nyöppnad tråd i Forumet om denna tröjas existens med sitt mycket korta men i allra högsta grad kärnfulla innehåll  ;)
Och musiken skulle ju Gideons och Nova stå för... så för den delen var det ju också lugnt. 

Nåväl -fast det var ju på lördagen det... För min del började allt redan på fredagen...
Med homeparty med min värdinna, efter en måltid grillad av min värd.
Kan säga att jag uppskattade båda delarna. Det ena stillade min fysiska hunger på ett alldeles förnämligt sätt och det andra stillade min köplust en smula ;)

När dessa båda aktiviteter var avklarade visade det sig att långtidsparkeringen utanför Skultuna Lagår'n innehöll ett ansenligt antal medlemmar i Dansbandsdax.
Rätt intressant det där...
Att det kan rymmas så många olika sorters människor i en nätradiokanal...

Och rätt som det var... efter mycket trevlig samvaro och ett ganska digert och snyggt utfört Friskis & Svettispass sisådär typ klockan mitt över natten -med Cathrine som gympaledare. (Cathrine var ju den som var utbildad för att dra i det hela ;-)) så var samma klocka plötsligt halv fyra på morgonen...
Hoppsan Kerstin -kanske dags att masa sig över parkeringen och hem till utlånad logi på Wärdshuset där jag bodde... medan det fortfarande fanns något kvar av det som kunde liknas vid någon sorts tid att sova på... innan festen började liksom...

Men redan i början av parkeringen stötte jag på ett uppenbart hinder... En vit Volvo kombi!!
För i den låg det två fnittrande flickor i sin yngre ungdom och låtsades som att de frös...
Ska dom säga -dom hade ju i alla fall ett varsitt täcke!! ;)
Dock ansåg någon av mina hjärnceller att det hade varit ouppfostrat att inte stanna till och vara lite sällskaplig där och då. Och såna hjärnceller var det uppenbarligen tre till som hade...

Nu efteråt, med facit i handen har jag fått veta av Neta som bodde i den husvagn som Volvon var fastknyten i, att det med all önskad tydlighet framgått att det pågick bakluckesamkväm två meter från hennes öra... som hon valde att uttrycka sig??! ;)
Jag har bara två saker att tillägga:
1) Det var minst 3 meter till hennes öra... Det sätter jag min sista... eeehm??... ja nåt på!!
2) Tycker för det andra att  vi var väldigt försynta och försiktiga... Vi klämde ju ihop oss alla sex i den där bakluckan!!

Nåja, hur som helst så var klockan plöstligt fem på morgonen... Då fanns det vissa som bestämde sig för att en promenad inte vore så dumt...
Men uppenbarligen tyckte samma hjärnceller som tidigare ansåg att det var uppfostrat att ha bakluckesamkväm, att det nog ändå var dags att faktiskt inte hitta fler hinder att passera på den där långtidsparkeringen...
Så det fick promeneras utan mig...  Och jag passerade över planen med lätta steg och ramlade sedan ihop till sängs -fast inte utan den sedvanliga tandborstning först förstås :)

Dagen fest
Vaknar av att det finns en tjej som INTE har deltagit i något samkväm dagen innan och har lika mycket energi ensam, som hela gårdagens bakluckegäng till nöds klarar av att uppbringa tillsammans! Och med just den tjejen vet jag med bestämdhet att jag lovat....
ATT HOPPA STUDSMATTA!!!
                                            
Av alla jordens påhitt... varför Heliga Guds Moder just idag??
Men nejdå... Heliga Guds Moder visade ingen barmhärtighet... Detta var dagen!!...
Så efter ett långsökt försök till förhalning... Ni vet -det kan ta lång tid att äta frukostmackan och sen lika lång tid att dricka frukostkaffet och sen ska tänderna borstas igen... och sen... och sen gick det inte längre...
Men jag måste tillstå att efter en timme på studsmattan, en dusch och lite lunch... så var det ingen fara på taket längre!! :)

Nu kunde festen börja!!
Och det var trevligt... Dels var det roligt att träffa alla dansbandsdaxare som jag har träffat tidigare. Någon nämnd men ingen glömd så... Kanonroligt att träffa "Torget" och "Bissen" bl.a som bor så långt bort, men ändå tagit sig dit... Andy med familj likaså!
Åsså Rebb förstås -min enda patient på nätet ;)
Dels var det himla skoj att träffa de dansbandsdaxare som jag har velat träffat länge, men som jag bara sett på bild hittills. Bland dessa finns Tant Hanne som solklar etta :D
Men fortfarande utan att glömma någon av de andra.

Kul också att träffa dem som håller i trådarna på Dansbandsdax.se igen.
Som tex. Micke och Mackan!!
Micke ser ut som han försöker få Mac övertygad om något... och kan ärligt säga att just i det där läget när bilderna är tagna, så tror jag att Mac nog inte kunde bry sig mindre...
Jag vet nämligen vad Mac äter på... Det fanns ett par till mig också :D
Å andra sidan så tror jag inte Micke var så ledsen för det heller... för han såg inte allvarlig ut några längre stunder :)
       

Å appropå Ahlgrens bilar så har jag ikväll fått lära mig att 1967 kunde dom köpas som ettöresgodis på Konditori Ångan i Gnesta. Hade man några tvåöringar, ettöringar och någon femöring och sedan tog en sväng förbi parkbänken vid järnvägen och där hittade några tomflaskor efter pilsnergubbarna, så kunde man få en försvarlig bunt bilar.
Känns som om det var långt före min tid... ja en 7 år minst ;)
Fick också svart på vitt att bilarna säljs i ett antal om 98 stycken med fördelningen 42 vita, 23 gröna, 33 röda och borde enligt noggranna uträkningar kosta 7,15 kronor påsen.
Och att det vid krocktest med hammare kan konstateras att gröna (de med den besynnerliga smaken) och rosa klarar sig bäst men att de vita inte alls håller måttet...
Sen var det något med Stalintiden och proletariatet också... men där någonstans kom det visst några trevliga killar i vita rockar och avbröt testerna...
Det är Tobbe som besitter alla dessa kunskaper... :D

Dagen efter
Och om jag skulle få i uppdrag att hitta två likheter mellan Janeth och Millan, så skulle jag absolut hävda att: De har samma häng... men är lika söta ;)
 
 

Tack för en trevlig helg!!
Kram Annicka