syssis

     

I onsdags ringde min mamma...

... och berättade att kusin Micke med familj var i antågande från väldigt nordliga breddgrader.
Och eftersom jag verkligen menar väldigt nordliga breddgrader, så var ju detta förstås himla kul!! :D Vi ses ju inte alltför ofta på grund av det geografiska avstånd som råder...
Det är ju inte precis så att man "kvistar över på en kopp kaffe en tisda'kväll"...

Men i helgen har de i alla fall varit här och det var en fröjd att träffa dem!
Och det roliga med detta var också att det var fler som tyckte att det var kul att kusin Micke med familj trillade ner från bortre Norrland... vilket innebar att jag denna helg fick träffa fler människor som jag har släktrelaterade band till :)
Vilka jag i och för sig  normalt ändå skulle kunna kvista förbi en tisda'kväll, för en kopp kaffe... Dessa finns ju till vardags på min väg hem från jobbet...
Och på jobbet är jag ju lite titt som tätt - så går det inte att skylla på kvällsskift varje tisdag!! ;)

Fast nu var det inte riktigt "till vardags" den här helgen då... 7 personer hade alltså vallfärdat till min mamma och hennes man, med lite olika längd för sin färd...
Vissa 2 mil, andra 9... åsså då fyra stycken som rest 900 svenska kilometer... för att umgås, bada och äta grillad fläskfilé med kall fransk potatissallad till.

Värmen har ju hållt i  sig, så tanken på att ställa sig vid "storkoksgrillen" är en uppgift som jag är glad att... Mats tog på sig ;)
I skrivande stund är det 3 grader varmare ute, än vad det är inne...
Å då ligger ändå "inne" i direkt i tidigt eftermiddags-solskott...

Ganska många intressanta saker kommer en dock till del vid sådana här sammankomster...
...ja alltså, efter det att den allmänna "det-här-har-hänt-i-släkten-sen-sist-uppdateringen" är avklarad.
T.ex. skyller man på att det är på barnen som man ser att tiden går... Jo just ja... 
Men jag undrar vad det är som gör att det är så oerhört lätt att helt bortse från alla de gråa hårstrån som faktiskt också gett sig till känna... hos generationen ovanför barnen... ;)

Helt klart går det att konstatera: Det är ett tag sedan fem år äldre kusin Micke lurade i lillkusin Annicka att det skulle vara en händig idé att stoppa indianpärlor i magen.
Hoppas att de gråa hårstråna har givit lite sundare erfarenhet av just indianpärlor, än att stoppa dom precis där...
De som är fem år äldre har ju fattat att man kan göra bättre saker av dessa pärlor -och tömde kinden efter tilltaget... Men dom som är fem år yngre, dom låter dessa färgglada småsaker av plast -komma ut den naturliga vägen ett dygn senare ;)

Nu har han dock egna barn i den åldern... undrar om han har tänkt på det ;)
Jag bor ju 90 mil bort och behöver inte ta några konsekvenser av galenskaperna! 
Mycket praktiskt... *ler glatt*... ;)
Nåja -jag ska avhålla mig från att lära de små liven en massa hyss, även om det är frestande.

Om barnen kan sägas att: hälften av dem gillar hallonsylt och hälften gör det inte...
Båda gillar dock när Farfar ritar hus.
Och när Farfar ritar hus... så blir det inga "streck-varianter". Det blir 3 dimensionella miniatyr-ritningar. Farfar har nämligen jobbat med byggnad i hela sitt liv :)

Summan av denna dag:
Varmt som bara den, himla roligt att ses, god mat, och härliga barn!!
I det läget är det lätt att överbrygga allt... även 180 mil till slut...
Fast det är ju å andra sidan enkelt för mig att säga... som var den enda som bara hade 2...
...mil alltså... ;)

Kram Annicka