Iglar å sånt

   

Det finns många djur i vår Herres Hage
Och dom få vara där allihop... bara dom låter bli att vistas i mitt kök!!

Den lilla invasionen av smådjur tog sin början en regnig (vad ovanligt) dag i juni, då jag tror hälften av Stjärnorps sockens alla sniglar hade nån form av meeting på vår gräsmatta.
Vet inte vart dom skulle men man kan ju säga att fort gick det inte.
Måste dock säga till deras försvar att -de vistades förvisso aldrig i mitt kök.

Det gjorde däremot den lilla grodan... troligen mot sitt eget vetande.
En glad liten åttaåring studsar in i köket med en lite mindre vit sylthink i famnen och vill visa nåt "under gräset"... och undertecknads omedelbara inombordsliga reaktion blev:
-Jättefin... men flytta den gärna ut ur köket... typ NU!!! ;)
Hon fick dock en transparent plastburk att ha den i så länge... det är lättare att titta då ;)

Den lilla musen var i och för sig en alldeles bedårande förtjusande söt liten en... men av någon anledning känns det bättre när dom befinner sig utomhus... och inte under diskbänken!
Det är så fasligt triggaden att hoppa högt med fötterna när dom far ut och kilar under diskmaskinen... och detta så fort man öppnar dörren och ska slänga kaffefiltret i soporna.
Jag ställer mitt stora Tack till Marcus på Anticimex. Han kirrade så mössen började äta mat runt gårdsknuten istället för inne i vår inredning.

Spindeln har inte heller vistats i köket någongång. Inte vad jag vet i alla fall. Den här lille gröne gynnaren gillade interiören i vårt badrum. Och det är bra med spindlar i ett hus har jag hört...
Då finns det inte mögel... det var bara det att den här var så väldigt grön!!


Blodigeln har inte ens funnits i mitt liv på hemmaplan. Det var en väldigt sjukhusrelaterad upplevelse -en erfarenhet som jag inte alls är övertygad om att jag behöver öva på fler gånger. Iglar är av en synnerligen blodig natur och vetenskapen säger att dessa gör nytta inom plastikkirurgin. Alltså VÄLDIGT långt från öron-näsa-hals.

Dessutom är dom en kostsam historia. Iglar för medicinskt bruk föds upp i Skåne -av Gösta.
Och Gösta borde vara en rik människa! Han är ensam på marknaden i det här landet om igel-uppföderi och tar 200 kronor stycket, vilket jag tycker är ganska bra betalt för en 3 cm lång svart slipprig sak med sugploppar i båda ändarna.

Normalt skickas dom per post (vilket föranleder tanken om att brevbäraren förmodligen mår bäst av att inte veta vad försändelsen innehåller) men kan också transporteras i taxi...
Att skicka iglar i taxi från Skåne till universitetssjukhuset i Linköping är inte heller gratis.
Det kostar 4800 kronor! Fint ska're va! 
Säga vad man vill, men... ibland får det tydligen kosta!! ;)

Så hur gick det då??
• Musen klarade inte livhanken till följd av sin stora förtjusning för ost.
• Spindeln flyttade ut på gården med hjälp av dagstidningen Folkbladet.
• Snigeln lever forfarande i all högönskelig välmåga, såvitt jag vet.
• Igeln mötte sitt öde i 70%-ig sjukhussprit.
• Och grodan såg sin möjlighet till frihet och hoppade käckt ut ur plastburken! 
  Dessbättre efter att ha flyttat ut ur köket! :)



Kram Annicka

Kommentarer
Postat av: Maria

Det räckte inte med att skicka de i sms??

2009-08-01 @ 05:21:59
Postat av: Annicka

Maria: Vissa saker kommer "in special package" för vissa... andra får vänta till blogginlägget kommer... Så känn dig bara hedrad... ;)

2009-08-01 @ 07:12:43
Postat av: Maria

Det gör jag inte. Inte ett dugg. Alla djur som inte är Lennart eller Doran vill jag inte veta av. Framförallt när de har fler ben än 4.

2009-08-01 @ 22:44:30
Postat av: Anne-Li

Ja,dessa kryp... hittade till min fasa en långbent brun spindel med ludna ben boande under överhyllan av mitt sängbord... med tillhörande kokong innehållande massor av babyspindlar BLÄÄ... intog rollen som massmördare på stuberten - den enda gången i mitt liv hoppas jag! Den kvällen gick jag inte och la mig utan Dan... Och i förrgår fick även han se en likadan inkräktare - på toaletten, dit han kom efter att ha hört mitt gälla rop efter honom! FY FÖR DESSA!

2009-08-02 @ 11:30:05
Postat av: Annicka

Maria: Hedrad eller inte hedrad... Men med Doran i Halland och Lennart i nyinshoppad svart... så är det ju lätt för dig att säga... Mina små husdjur går/gick ju onödigt lösa liksom. ;)



Anni-Li: Babyspindlar?!... hu... Jag kan förstå att det triggas en massmördarinstinkt då... Dan kommer väl att få gå rejäl husesyn efter det att ni kommit hem från semestertripp söderöver ;)

Kram

2009-08-02 @ 15:40:52
Postat av: Amanda

Jag ser nästan normal ut nu :P



haha, om man anstränger sig skulle gurkor kunna vara rosa, Jag lovar!



Möss är bland det värsta jag vet :P hjärtat slår dubbla slag :P hehe



Hittar förövrigt inte dig på facebook... du kanske hittar mig?

2009-08-02 @ 21:37:49
URL: http://thisamanda.blogg.se/
Postat av: Neta

Är kaniner tillåtna i det Fäldt/Barklundska huset? Ja inte nödvändigtvis inomhus då;)hon kan ju få hålla sig till ett hus på hjul o däromkring.

2009-08-08 @ 22:52:45
URL: http://netaave.blogg.se/
Postat av: Annicka

Lillmillisen är alltid välkommen ;)Fast det finns ju en å annan hund på gården, så att hållas "nära intill" verkar som en synnerligen god idé ;)

2009-08-10 @ 15:33:56
Postat av: Neta

"En å annan hund" ;) hade jag inte hört talas om :D inte sett i bloggen heller. Hundar är nog ingen störra fara, då är katter farligare för små gnagare :)

2009-08-12 @ 16:36:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0