syssis

      

Finns det ingen hejd?

Det är ganska intressant hur svensk media kan fortsätta med dessa dokusåpor år ut och år in.
Man bara byter tema och huvudrollsinnehavare mellan sändningssäsongerna.
Och blir det en succé, så får de vara med en säsong till.
Man skulle kunna tycka att antalet intresseområden borde sina snart. Men icket!
Det är Robinson, Farmen, Stjärnor på is, Mat på slott, Let's dance, Idol 200?. För att inte prata om alla dessa "ensamma människor söker"-inslagen som poppar upp, där enda skillnaden är om man är bonde som söker fru eller mamma som söker ny pappa.

Den stora gemensamma nämnaren för denna mediala underhållning är att någon eller några på något sätt ska röstas ut!
Nöje eller grav form av förtäckt vuxenmobbing?? Det lämnar man till tittaren att bedöma.
Och med tanke på hur stora tittarsiffor de här programmen trots allt har, så är det bara att konstatera att vi har uppenbarligen väldigt lätt att glömma det vi försöker pränta i barnen redan på dagis: Alla får vara med!!

Nåväl, nu har turen kommit till de svenska dansbanden!
Har suttit hemma i tv-soffan i två veckor i rad och tittat på medan dansband spelat två låtar vardera och därefter fått ris och ros av juryn, för att sedan bli röstade på av de stora massorna hemma vid tv-apparaterna.
Tanken är att de ska presentera en egenvald låt och en slumpvald dansbandsklassiker och helst göra det så bra att man får fortsätta en vecka till. Kul idé på sitt sätt...

Men jag har två frågor??
1) Varför kallar man en panel med tre, icke beslutsbemyndigade, personer för jury?
Det enda de har rätt till är, att uttrycka sitt eget tyckande om bandens musikalitet, smak, utförande och utstrålning. För övrigt tror jag mest att de har betalt för att le lite gulligt!
Och le -det kan dom!! ;)
2) Varför har man inte gjort förutsättningarna lika för alla banden?? Vissa band kommer att kunna ha setts genom en hel programserie och kan ändå bli utslagna vid målsnöret av de band som bara varit med i det sista programmet.

Det är bara en lek egentligen -men ändå är det så fascinerande lätt att ha åsikter.
Som amatörtyckare har man inte en chans att få le i TV, men man har all rätt i världen att få spader när Bengt-Hennings sopas av banan av Larz-Kristerz.
Vem i hela fridens tid kom på idén att uppfinna Larz-Kristerz -och därmed pånyttföda 70-talets dansbandstöntsstämpel?? Om någon kommer ihåg Gert-Johnnys gröna och rosa scenkläder?!...
Skulle de kunna åka i samma turnébuss månntro??
Jurymedlem Anna kan få en egen plats i den bussen hon också -så att hon får en chans att sitta riktigt nära sina favvo-pojkar i Larz-Kristerz.

Kanske är det inte tonerna av Bengt-Hennings som kommer att generera en ny generation unga danssugna människor till dansbanorna i det här landet... men knappast Larz-Kristerz utsvängda byxben i rött och vitt i bästa ABBA-stil och korsande snören i silkesglansig överdel heller... och då har Bengt-Hennings klart mer rutinerade musiker!

Scotts känns däremot klockrena! De stora hoten hittills; Date och Highlights, har inte kunnat mäta sig med Scotts prestationer även om Highlights var snubblande nära!
Mickeys gjorde också en underbart skön version av "Mambo no 5".

Funderar härmed att runda av detta ämne, innan det börjar likna något som Michael Nystås skulle ha kunnat skriva. Den stora skillnaden är att dansbandsbloggare Nystås har förstånd om att ta betalt av Aftonbladet när han gör det... -det har inte jag ;)


Kram Annicka