Jag känner en katt



Rasmus alias Lennart

Rasmus är förmodligen en av de mest söta hankatter som går i ett par tassar... åtminstone i Uppsala. Förmodligen också den katt med störst personlighet jag känner.
Och för den som undrar, så har jag frågat Rasmus och hans matte om detta lilla biografiblogginlägg. De har kollat med PUL osv och anser att detta är okej ;)
Titta och njut!!

 Rasmus stora filosofi  
Varför gå själv om man kan åka väska?? Han är i alla fall först i -när den väl kommit ur garderoben. Finns ingen som helst anledning att missa en resa... och ve den som försöker norpa den, när Rasmus väl har hittat sin plats i den framtagna blå axelremstingesten... Finns heller ingen som helst anledning att störa honom då, bara för att packa i den eller nåt annat så dumt!

 Sova i handfatet??... -Ja, vad är det med det nu då??
Man har ju nära till både vatten och muggen om man blir nödig om nätterna!!
Du där, kameramannen -kan du släpa ut dig och den där blixtlådan till nån annanstans??
Jag försöker få lite lugn och ro här... Borsta tänderna??... -Va?? NU?? Neehej du... inte så länge jag ligger här ska jag bara få be att tala om!! Jag kan ju få vatten i öronen!! *fnys*

Herregud!! Orka!!

 
Matte Maria är en genuin anhängare till Eva Dahlgren... så här gäller det att hålla i prylarna...
Bäst jag lägger en tass på nya skivan,
så den inte kommer bort...
   
Matte Maria har en viss fascination för gem också... men vad fan ska jag göra åt det??
Nehepp, bättre jag tar mig en titt på hennes datapinaler istället!
Få se här nu... Grön sladd till blå koppling, löda lite extra på kretsarna -inte mycket, lite här och där bara- och alla röda plattor bytes mot rostfria och sen är det bara att damma av skiten och plocka ihop... Sådär ja... nu kan hon bara sätta sig vid tangenterna igen och msn:a med Vesna och Annicka... Perfekt! :D


 
Men man blir törstig av att fixa med grejer hela tiden... Läge att dricka lite vatten...
Det var väl själva...den!!... vad höga vattenskålar människofolket har. Tar ju evigheter innan man tassat i sig så man klarar sig... Å fy f -nattgammalt var det också!!


 
Woow -tv é kul... särskilt när dom där lustiga trikåmänniskorna glider träbräder och skjuter prick. Det är så det lyser i ögonen när det är skidskytte på tv!!
Skjutningen är spännande, då är det bara att sitta still och hålla andan.
Men sen, när dom börjar åka på planken igen, så kan man ju passa på att jaga stavarna...
Alltid ska man väl kunna slå undan en pinne för nån liten Italienare.
Olofsson vågar jag mig inte på -för då lär jag väl ska bli lynchad av matte...


 Matte säger att jag ägnar 98% av min vakna tid till att stirra på saker och ting... inte sant anser jag... men säg bara till när jag får börja öppna paketen -jag är redo!!


 
Ja, det finns många anektdoter man skulle kunna berätta om Rasmus alias Surrokat-Lennart.
Vad Surrokat-Lennart kommer ifrån... det förstår jag mycket väl...
Men jag ser fram emot den dagen när jag får stifta bekantskap med anledningen till smeknamnet "Lord Lennart"... för att inte prata om "Signore Don Lennarto"...
Den spansk-hatten ni... -coolt!! ;)

Kram Annicka


Kommentarer
Postat av: Anonym

Du har verkligen förklarat den där konstiga katten väldigt bra.

2009-04-08 @ 19:41:58
Postat av: Annicka

Konstig?? Han é ju söt bara... med alla sina egenheter ;)

2009-04-08 @ 23:48:28
Postat av: Neta

Rasmus hmmmm... :D

2009-04-13 @ 15:46:06
Postat av: Annicka

Neta: Ja... en del har katter som heter det... och en del har barnbarn som... inte kallas Lennart ;)

2009-04-14 @ 22:08:05
Postat av: Niklas

Jag skrattar än åt det här! Mycket träffsäkert om det där lilla yrvädret, men han är ganska söt ibland.

2009-04-15 @ 18:48:40
Postat av: Annicka

Niklas: Kul! :) Ja, jag antar att du mycket väl vet jag pratar om... men jag håller med: han är ganska söt mellan varven ;)

2009-04-19 @ 13:24:04
Postat av: Mac

Snyggt med gemhalsbandet. Undrar om mac såg sådant på Guldfynd senast. Hm....

2009-04-21 @ 17:21:26
Postat av: Annicka

Mac: Om Mac har otur, så hålls inte Guldfynd med så fina grejer ;)

2009-04-23 @ 21:30:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0