syssis

   

Det blev en liten tripp till Granada -folkets park i Lönsboda

Ja gårdagen bjöd på en 70 milsresa tillsammans med Micke Ahlgrens orkester. Antagligen hade de ledsnat på tjatet om bilder till facebooksidan och bloggen på deras hemsida, så de tänkte säkert helt enkelt att nu får hon åka med och ta sina egna bilder... ;)
Å det är jag bra på!!... -det blev styvt 200 stycken! :D
Nu går ju inte alla att använda eftersom orkestermedlemmarna inte alltid förstår att de måste stå stilla just i fotoögonblicket -oavsett om det är just under uppackningsmomentet eller i en tonartshöjning. ;) Dansande människor står inte heller tillräckligt stilla alla gånger! ;)
Fast de sistnämnda har min fulla sympati -av egen erfarenhet vet jag ju att det är precis omöjligt att stå still om det finns musik, ett dansgolv och en kavaljer i närheten ;)

Lönsboda folkets park är en väldigt fin liten park. Mysigt iordninggjort med möjlighet till dans, pubverksamhet och lokal att hålla sammankomster i av olika slag. Man berättade också att parken blivit utnämnd till "Årets Folkets Park 2007"
-vilket kändes mycket välförtjänat.
   

Det är ganska precis 35 mil mellan IKEA i Linköping och Folkets Park i Lönsboda. Och det var vid IKEA som jag blev upplockad för vidare färd nedåt landet. På sätt och vis kan jag ju själv höra hur galet det låter med 35 mil enkel resa för lite dans en söndagskväll...
Men till mitt försvar måste ändå läggas till att det var ju det där med fotograferingen också då,
-jag har ju trots allt ett uppdrag med alla dessa bilder ;)

Sen är det nog tveksamt som gossarna Ahlgren hade godkänt den första bilden här i raden ovan om de hade befunnit sig i vaket tillstånd ;) Jag har dock full förståelse för att de inte visade sina vakna sidor just här: spelningar i hur många dar som helst i sträck som toppades med en extrainsatt kväll i Stockholm i lördags, tre timmars sömn i Nyköping innan upplockande av dansintresserad fotograf i Linköping... Det är legalt att vara en smula tung i ögonlocken då ;)
Det lämnade dessutom utrymme för mig att studera skulpturerna i Huskvarna och sjukhuset i Ljungby på vägen... till exempel... ;)

Fast väl framme i Lönsboda city kvicknades det till ganska raskt ändå, får jag väl ändå lov att tycka... Men så vankades det mat också!! :D  Micke först i korvkön och Kent inte sent därefter. Petter lät i alla fall den stackars lilla killen komma emellan med sitt tänkta läskinköp innan han också rättade in sig i ledet för matudelningen.
Möjligen kan man ha åsikter om gourmékänslan inför just denna måltid, men Jörgen och Micke lyckades förmodligen döva det med riklig mängd ketchup och personligen kan jag se det som en praktiskt källa till nödvändigt näringsintag! ;)

   

Väl framme vid parken sedan fick vi dock en rykande het och god kopp kaffe!
Macka och pepparkaka för den hågade.
Här serverat av Maria, som i och för sig har vanan inne att servera -fast inte på folkets park i Lönnboda utan hemma i Klippan. Igår var hon dock på genomresa, på sin väg hem från en semestervecka och passade på att stanna och dansa ett slag. Himla roligt att träffa henne!

Kaffedrickandet var hur som helst en parallellgärning med uppackandet av alla musikaliska ting som ryms i släpet till den vackert motivlackade Chevroleten. Och jag vet inte hur många gånger jag har förundrats över hur dom orkar. När jag kommer till min arbetsplats så finns alla grejer jag behöver, snyggt och prydligt placerade på samma ställe där de alltid står... nåja -oftast i alla fall ;) Jag behöver aldrig fundera över sånt.
Å andra sidan -när dom har har bytt om i sin loge och blir synliga för allmänheten, så är dom långt mycket stiligare än vad jag är i min systeroutfit från omklädningsrummet på bottenplan ;)


   

Och stiliga är de i sina kritstrecksrandiga kostymer och röda slipsar med smakfullt diskreta prickar på. Skorna hörde jag något om att de är av den varmare sorten -jag säger bara:
Lev med det, för dom är snygga!! ;)
Spelar bra i dem gör ni också -fast det gör ni säkert i foppatofflor också... hoppas dock ni har för avsikt att undvika detta utom möjligen vid soundcheck ;-)

Kvällen avlöpte sedan i god dansant anda. Det var ungefär 300 personer som hade tagit sig ut i det gråkulna vädret för att dansa till Micke Ahlgrens. Kul!
Kul också med blandningen av smålänningar och skåningar.
Som en sån där informationen i facket för oviktigt vetande, så kan jag upplysa att om man är upplänning så försvinner uppfattningsförmågan för skånska mycket fortare i dansmusik än vad småländskan gör... eller också var det jag som slumpmässigt hade de mysigaste danserna med skåningar så att orden gled med i dansstegen istället för att registreras i hjärnan ;)

Sen envisas ju skåningarna fortfarande med att ha kvar detta fenomen att man dansar en låt per dans och kavaljer. Personligen tycker jag inte det är det mest finurliga, eftersom bytena mellan danserna är mycket effektiva dans-tids-tjuvar och det är ett enda evigt "jagande" hela tiden.
Nu löste det det sig ganska galant ändå eftersom gårdagens publik visade upp en oerhört flexibel sida om man bara frågade snällt efter en dans till ;)
Så tack gode gud för att de hade demokratisk dans i alla fall!! :D

  

När musiken ebbat ut, lamporna släckts och dansgästerna fortsatt sin färd genom kvällen fortsätter orkesterns jobb ytterligare en stund. I det läget är det ganska skönt att orkestern är av åsikten att jag förmodligen skulle trassla till mer än jag skulle göra nytta om jag försökte börja reda i kablar, små dosor och knappar. Det betyder att jag får fortsätta att bara vara ledig ;) Fast Maria och jag gjorde åtminstone en gemensam insats med back-dropen (det egna scenväggsskynket) Det lät dock inte vänta på sig att det fanns åsikter om hur detta gjordes också, men eftersom resultatet blev detsamma (och de ändå inte gillar att göra det själv) så slapp vi undan fler gliringar om att kvinnor aldrig får lära sig vika pressenningar på ett praktiskt sätt... ;)

Två timmar senare var det i alla fall dags att avsluta denna dag och lämna Skåne igen. Trettiofem mil hem kändes på något vis längre än det gjorde ner, men när jag blev avsläppt vid IKEA i Linköping var jag ändå ganska glad över att jag bara hade 2,5 mil kvar hem.
Ahlgrens gossar hade ju fortfarande 20 mil framför sig då.
Men vid det här laget vet jag att det ordnade sig för dem med de där sista 20 också och förhoppningsvis har de sovit gott till långt in på dagen!

Tack så mycket för att jag fick följa med. Det har varit en himla rolig dag tillsammans med er!
Ni är goast i (dans-)världen! 
Bilder kommer jag väl inte att sluta tjata om, men just för tillfället är jag nöjd ;)
Kram på er så länge!

Kram Annicka