syssis

  

Igår var det dags!!

Fettisdagen var äntligen här. Den enda dagen på hela året när det känns helt legat att äta mer än en semla -om man som av en händelse skulle vara sugen på mer än en semla till kaffet.
På Konditori Fågelsången i Uppsala var det i alla fall ganska fullt med folk som kommit på att det var semmeldags och hyllan för semlor var tämligen välfylld ;)
Ett perfekt sätt att avsluta en arbetsdag på!

Det här visste ni (kanske) inte om semlor:
Det finns en Semleakademi... *bara det* ;)
Semleakademin har sitt säte i Göteborg har bl a följande krav på en fullgod semla:

• Hatten måste gå att gräva med...  *håller fullständigt med* ;-)

• Det skall vara kardemumma i degen... *självklart* ;-)

• Mandelmassan skall vara äkta... *naturligtvis* ;-)

• Grädden skall vara luftigt vispad... *ska den alltid vara -i alla sammanhang* ;-)

• Det skall vara florsocker på hatten... *ja, hur skulle det annars se ut??* ;-)
Den största semlan, som numera finns i Guiness rekordbok gjordes av en bagare i Alingsås som bakade denna till Bullfesten den 13 februari 1996.
Den var 113 cm i diameter och vägde ca 60 kg, med grädde och mandelmassa 134 kg!!
*bara att konstatera: mandel och grädde väger tungt* ;-) 

Namnet semla kommer från det latinska namnet för fint vetemjöl, simila (det finaste vetemjölet) och uppenbarligen äter vi genomsnittliga svenskar fyra-fem semlor per säsong.
Romarna introducerade denna kulinariska uppfinning i Germanien och i tyska publikationer från medeltiden återfinns ordet semala. Och i Gustav Vasas bibel från 1541 kan man läsa om tackoffer i form av "bakade semlokakor".
Detta bakverk var från början högreståndskultur och inget för vanligt folk. Det berodde bland annat på att fattigt folk inte hade råd med vitt vetemjöl. Semlan var med andra ord en statussymbol.

Semlan, eller fastlagsbullen, är fortfarande det namn som används i Sverige och hör ihop med den katolska fastan. Fastlagen föregick den 40 dagar långa fastan och bestod av fastlagssöndagen, bullamåndagen och fettisdagen. Man samlade på sig fett genom att äta semlor inför fasteperioden... *haha "samla på sig fett"?! -Jojo* ;-)

På 1700-talet uppstod regionala skillnader i ätvanorna. I södra Sverige åts semlorna på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fettisdagen.
Norrlänningar särskiljer sig genom att gärna äta semlan som efterrätt till bruna bönor och fläsk, medan man i övriga landet tar den till kaffet. (??!!) 
*personligen är jag glad för att jag inte är genuin norrlänning då* ;-)

Hetvägg är en försvenskning av tyskans heisse Wecken (varma kilar). Man introducerade detta killiknande bakverk för att det bättre skulle få plats på botten av en kastrull... *mjaha??* ;-)
De mandelfyllda bakverken kokades då, före servering, i mjölk. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning, men med mjölk, socker och kanel. Det var först vid sekelskiftet som den moderna semlan med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer.

Kända semmelätare
• Kung Adolf Fredrik (Gustav III:s far) dog delvis på grund av en överdos av semlor.
I bulletinen från den 12 februari 1771 står det: "Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin.
*karln måste ha dött lycklig* ;-)
• Den läspande (därav uttalet "temlor") mästerdetektiven Ture Sventon, åt massor av semlor i Åke Holmbergs ungdomsböcker och inköpen skedde alltid på Konditori Rosa: "landets enda fackmässigt skötta konditori", enligt mästerdetektiven... *klurig kille det där* ;-)


Säga vad man vill: Men Gud vad Gott det är!!... :D
Kram Annicka